”It feels like our home was raped.”
Igårnatt/morse hände det nåt fruktansvärt.. vi hade inbrott.
Vi låg och sov och sen på dan när Johan skulle gå hem så var hans jacka borta.
Vi letade men den var verkligen inte här. Av nån anledning så öppnade Camilla ytterdörren och där ute i trapphuset ligger jackan.
Vi vart lite brydd förstås och kunde ju som inte fatta varför den låg där.
Johan tog iaf på sej den och stoppade händerna i fickorna som han alltid gör. Då inser han att fickorna är tomma. Allt är borta. Det var pass, nycklar, bankkort m.m.
Elina hade inte sovit hemma så vi gick in i hennes rum för att se om nåt var borta där och visst, datorn var inte där. Hon kom hem och kikade om det var nåt mer som var stulet och vi insåg ganska snabbt att tjuvjävlarna hade fått sej ett ordentligt byte.. dator, telefon, 2 kameror, en plånbok (utan kontanter men med bankomatkort), en del smycken och en skål (but why en skål?!).
Tårarna rann och paniken går inte riktigt att förklara.
Jag ringde till Dada för att fråga om hon kunde komma hit och översätta för våran hyresvärd och det gjorde hon förstås.
Efter att vi hade pratat med henne så ringde vi polisen som var på plats väldigt snabbt.
Det börajde med 2 men helt plötsligt var dom 5 (!). Dom ringde hit en kriminalare för att värdet på grejerna var så högt. Mitt i allt elände kunde vi ändå inte riktigt hålla oss för skratt.
Där stod en karl och tog kort på dörren. Han hade gummihandskar och puderdosa och pudrade dörren med en liten ”borste” för att få fram fingeravtryck.
CSI written all over it.
Nu väntar vi på att dom ska höra av sej för att berätta vad nästa steg ska bli.
Vi ska ut i veckan och gå runt på bazarer (typ pantbanker) för att se om vi kan hitta smyckena nånstans. Fingers crossed!!
Det som oxå är så jävla otrevlig är att dom har vart här inne medan vi låg och sov!!
Dom har alltså sett oss ligga där och ändå haft mage att plocka på sej massa grejer. Fy faan!!
Alla grejer som var i mitt och Camillas rum var kvar. Samma med grejerna i vardagsrummet där Johan sov. Antar att dom inte vågade sej in där vi var ifall vi skulle vakna.
Men det är så sjukt.. sånt här ska ju inte hända en själv.. det är så overkligt.
Blev förstås en väldigt tung natt inatt. Svårt att sova, gick verkligen inte att slappna av. Minsta lilla ljud som hördes gjorde att man stelnade till. Tror jag låg och grät i 1 timme eller så, antar att det som hade hänt började att sjunka in då. Fy faan så obehagligt.
Som Elina så bra uttryckte det; ”It feels like our home was raped.”.
